Första flygbladsutdelningen på allmän plats i Helsingborg blev det idag, lördag 16/1. Jag hade tänkt att dela ut flygblad några gånger tidigare, men det har varit kallt. Det var ganska kallt nu också, ca -4 grader, men jag måste komma igång att dela ut flygbladen i Helsingborg någon gång. Det var bara att klä sig riktigt varmt och behålla handskarna på vid utdelningen. Jag stod utanför biblioteket drygt ett timme mitt på dagen. Eftersom det aktuella klimatflygbladet består av tre vikta, hophäftade blad, d.v.s. med 12 st A5-sidor, var jag lite mer selektiv än vanligt. Jag håller ofta flygblad så nära att folk bara behöver öppna handen och ta emot. Nu höll jag flygbladet en bit ifrån och sade tydligt att det gäller klimathotet. På det sättet hoppas jag att det bara var det som var intresserade som tog emot bladet. Jag hade bara med 100 flygblad och de var slut efter en dryg timme.
Jag hade väntat att några skulle kommentera ungefär som vissa kommentarer i tidningar: "Den kalla vintern vi har nu visar väl att talet om global uppvärmning är fel." Det vara bara en som sade något ditåt, men mest på skoj. När jag påpekade skillnaden mellan väder och klimat hade han inga invändningar. Jag passade också på att påpeka att växthuseffekten skulle kunna leda till att så mycket grönlandsis smälter att Golfströmmen vänder. I så fall skulle det kunna bli mycket kallare här även om det blir varmare globalt sett.
Folk stannade inte och pratade så länge som det ofta blir när jag delar ut flygblad, troligen på grund av kylan. Det var härligt att dela ut flygblad igen. Det blir nog snart dags att trycka nya flygblad, eftersom hälften av de 1000 tryckta bladen gick åt i Köpenhamn, dels vid demonstrationen 12/12 och dels vid mötet 17/12, som jag skrev om på bloggen tidigare. Om du som läser detta skulle vilja ha en bunt flygblad, så hör av dig.
Stig Broqvist
lördag 16 januari 2010
lördag 2 januari 2010
Möte i Köpenhamn 17 dec. med Latinamerikanska politiker
Torsdagen 17 december 2009 åkte vi några kamrater från Helsingborg från Miljöförbundet Jordens Vänner och från Enhetsgruppen till Köpenhamn för att delta i ett mycket intressant möte i samband med FN:s klimatkonferens. Vi var uppskattningsvis mellan 1000 och 2000 personer i publiken. Utöver tal av en fackföreningsaktivist, en del sång och musik blev det tal av fyra latinamerikanska politiker: en av Kubas vicepresidenter, Nicaraguas utrikesminister och två presidenter: Evo Morales från Bolivia och Hugo Chávez från Venezuela.
Speciellt intressant var det förslag till "referéndum mundial" - global folkomröstning, som Evo Morales berättade om och hade lagt fram på FN:s klimatkonferens. Eftersom alla människor i världen berörs av klimathotet borde alla få delta i en folkomröstning i fem punkter. Jag har ännu inte sett förslaget i skrift utan hört det på spanska och i översättning till danska. Jag uppfattade de 5 punkterna i förslaget ungefär som följande:
1) All produktion och annan verksamhet måste underordna sig naturens begränsningar.
2) Slå fast att orsaken till klimatförändringar är de ekonomiska vinstintressena.
3) Utsläppen måste begränsas så inte jordens medeltemperatur stiger mer än 1 grad.
4) Alla krigsutgifter måste överföras till klimatåtgärder.
5) En internationell domstol skall inrättas, där de som förstör jorden skall dömas.
Jag tycker det är ett utmärkt förslag, men jag har ännu inte hört eller läst något om det i något massmedium. Typiskt dålig nyhetsförmedling i våra massmedier.
Stig Broqvist
Speciellt intressant var det förslag till "referéndum mundial" - global folkomröstning, som Evo Morales berättade om och hade lagt fram på FN:s klimatkonferens. Eftersom alla människor i världen berörs av klimathotet borde alla få delta i en folkomröstning i fem punkter. Jag har ännu inte sett förslaget i skrift utan hört det på spanska och i översättning till danska. Jag uppfattade de 5 punkterna i förslaget ungefär som följande:
1) All produktion och annan verksamhet måste underordna sig naturens begränsningar.
2) Slå fast att orsaken till klimatförändringar är de ekonomiska vinstintressena.
3) Utsläppen måste begränsas så inte jordens medeltemperatur stiger mer än 1 grad.
4) Alla krigsutgifter måste överföras till klimatåtgärder.
5) En internationell domstol skall inrättas, där de som förstör jorden skall dömas.
Jag tycker det är ett utmärkt förslag, men jag har ännu inte hört eller läst något om det i något massmedium. Typiskt dålig nyhetsförmedling i våra massmedier.
Stig Broqvist
Regeringen hycklar och förvärrar klimathotet
(Tecknad bild med pratbubbla:)
"Vi tar
klimathotet
på allvar"
Nej, regeringen tar inte klimathotet på allvar!
Många miljövänner tycker att regeringen inte gör tillräckligt
Men vi säger:
Regeringen hycklar och förvärrar klimathotet!
Vilket hot innebär klimathotet?
Vi vet ju att de enorma utsläppen av koldioxid (från förbränning av fossila bränslen) och andra växthusgaser med mycket stor sannolikhet leder till en global uppvärmning. Det leder till höjning av havsnivån och översvämning av lågt liggande områden, oväder med skyfall på vissa håll och torka på andra håll. Därmed blir det skördekatastrof på stora delar av världens åkrar och enorm matbrist. Antalet klimatflyktingar kommer att bli så stort, att dagens flyktingströmmar kommer att framstå som en stilla rännil i jämförelse.
Vilka har drabbats och vilka kommer att drabbas, om växthuseffekten fortsätter?
Människor har drabbats på många håll i världen, men det är främst de fattiga i världen som drabbats. Det har drabbat och kommer att drabba rika länder, orkanerna Gudrun och Katrina, som främst drabbade de fattiga i New Orleans, men mest är det fattiga länder som drabbats och kommer att drabbas. I framtiden kommer de fattiga i världen att drabbas värst, dels genom oväder och dels genom att de inte har råd att köpa mat, när mattillgången krymper drastiskt, trots att de bidragit minst till växthuseffekten.
Vad är orsakerna? Vilka släpper ut mest växthusgaser? Poster som ofta inte räknas med.
Orsakerna till klimathotet är att det släpps ut för mycket växthusgaser, i första hand koldioxid men även t.ex. metan. Koldioxid kommer främst från förbränning av fossila bränslen. Från industri och bebyggelse har utsläppen minskat en del. Från transporterna ökar utsläppen kraftigt. En del inbillar sig att katalysatorn på bilen tar bort mycket av koldioxiden. Det är helt fel. Katalysatorn minskar en del andra utsläpp, men har inte någon som helst verkan mot växthuseffekten. Från förbränning av biobränslen släpps också ut koldioxid, men lika mycket som nya växter tar upp, om man ser till att växter växer i samma utsträckning. Om biobränslena beror på skövlad regnskog, bidrar de i hög grad till att förvärra klimathotet. Köttkonsumtionen har ökat enormt på några årtionden i Sverige och många andra länder och därmed ökar metanutsläppen och klimathotet kraftigt.
Ibland säger man att Kina har gått om USA som det land som släpper ut mest växthusgaser. Totalt sett ja, men per person släpper Kina ut avsevärt mindre än Sverige medan USA släpper ut avsevärt mer per person. Det vanliga sättet att räkna Sveriges utsläpp per person räknar inte med våra utrikes flyg- och båttransporter och inte heller vad som krävs för att producera de varor vi importerar.
Vad innebär ordentliga åtgärder mot klimathotet för oss? Går samhället under som klimatförnekare säger, eller kan vi själva rent av få en bättre miljö?
En del som förnekar, att människan påverkar klimatet, brukar säga, att om vi skulle minska våra utsläpp av koldioxid, så försämras vår levnadsstandard drastiskt, ja de menar t.o.m. att samhället kan gå under. Detta är dumheter. Människan mår bra av fysisk aktivitet. Att utnyttja det när man ska förflytta sig är dubbel vinst. De åtgärder som behövs för att hindra klimathotet, skulle rätt utformade leda till ett samhälle, som vore bättre även ur andra miljöaspekter, mindre gifter t.ex., och bli mer rättvist med arbete och välfärd för alla.
Regeringens och andra politikers åtgärder, teori och verklighet
Regeringen sätter upp lite siffermål för utsläppsminskning, som är helt otillräckliga. Åtgärderna förvärrar klimathotet. De satsar på kärnkraft, trots att det även värmer upp naturen, etanol för bilar, trots att det bl.a. tar maten från de fattiga, avreglering av kollektivtrafik, trots att det minskar kollektivresandet, många miljarder till stora vägbyggen, trots att det ökar bilismen. Oppositionen blir troligen nästan lika illa. Åtminstone kallar den EU miljövänlig, trots att EU tvingar fram många onödiga transporter.
Den enskildes ansvar och politikers, företags och massmedias ansvar
Politiker och andra makthavare brukar ofta säga, att det är upp till den enskilde att välja det som är klimatsmart. Det är klart det är bra om så många som möjligt väljer det som är bra ur klimat- och miljösynpunkt. Politikerna borde åtminstone genom skatter, bidrag e.dyl. se till att det miljövänliga, klimatsmarta är billigare, men icke. Tåg är ofta dyrare än både bil och flyg, trots att det är betydligt bättre för klimatet. De allra flesta företag (särskilt de stora) strävar i första hand efter största möjliga vinst och de bryr sig bara om miljön om det förbättrar deras vinst. Massmedia ger ett sken av att politikerna tar klimathotet på allvar, möjligen kan de komma med lite mild kritik för ”att de inte gör tillräckligt”.
Vi kan verkligen inte lita på att makthavarna gör vad de ska. Då kan man tycka att vi allmänheten i stället måste ta vårt ansvar. Om de allra flesta valde klimatsmarta varor, transporter m.m., så skulle de miljövidriga konkurreras ut, men det går inte för konsumenter att välja t.ex. tåg mellan Helsingborg och Höganäs, eftersom det inte finns. Det krävs också politiska beslut för att rädda klimatet. Det gäller för den enskilde att se till att tillsammans med andra pressa politiker att ändra politik eller byta ut politikerna. I stället för förhandlingssnack om uppoffringar, måste vi drastiskt ställa om till ett klimatsmart samhälle, som blir bättre för oss. Då kunde u-länder efterlikna detta i stället för att upprepa i-ländernas alla miljövidrigheter. Sverige är verkligen inget föredöme idag.
Vad den enskilde kan göra ensam och tillsammans.
Man kan gå, cykla, åka buss, tåg i stället för att ta bil eller flyg. Man kan köpa ekologisk och närproducerad mat och andra varor. Man kan minska köttkonsumtionen. Man kan undvika onödig konsumtion. Man kan skaffa energisnåla apparater eller förmå hyresvärden att skaffa energisnål spis, kyl/frys, tvättmaskin m.m. Man kan undvika standby och släcka belysning, när man inte vistas i rummet. Det finns många ytterligare sådana här tips om att leva mer klimatsmart och miljövänligt. Många kan göra en hel del för att minska klimatpåverkan, men vi är också medvetna om att andra har svårare för det antingen av ekonomiska skäl eller för att få pusslet med transporter från hem till förskola och arbetsplats att fungera. Därför är det viktigt att ställa krav på politiska åtgärder för mer ekonomisk jämlikhet, bättre kollektivtrafik och bättre närservice.
Förena radikala miljöåtgärder med radikal solidaritet både med fattiga länders folk och med folk här i vårt land.
Det får inte vara så att våra miljöåtgärder går ut över folk i fattiga länder eller drabbar lågavlönade i vårt eget land. Miljöförbundet Jordens Vänner har miljö och solidaritet som sin ledstjärna. Vi menar att det går att förena.
Vårt åtgärdspaket
För att klara både klimatet, miljön i övrigt och så förhållandena blir rimliga för utsatta människor både i vårt land och andra länder räcker det inte med enstaka åtgärder. Det krävs ett omfattande paket med massor av olika åtgärder. Miljöförbundet Jordens Vänners Helsingborg förslag till åtgärdspaket har växt fram under många års aktivt arbete för miljö och solidaritet. Vi skall beskriva huvuddragen i vårt förslag, som består av flera olika delar, trafik, energi, jordbruk:
Trafikpolitik
Minskat transportbehov
Transportbehovet måste minska kraftigt genom mer närproduktion och närservice. Att skicka varor kors och tvärt över världen bara för att en viss bearbetning är billigast på en plats och nästa bearbetning på en helt annan plats är naturligtvis helt oacceptabelt. Livsmedel och andra dagligvaror bör i möjligaste mån produceras någorlunda i närheten av där de konsumeras. Helt går det naturligtvis inte, eftersom naturresurser och möjlighet att odla är ojämnt fördelade. Att importera äpplen från andra sidan jordklotet samtidigt som många svenska äpplen inte används, är vansinne. Vi kan i större utsträckning äta närodlade livsmedel efter årstiden. Mat till skolor och äldreboenden bör lagas på plats eller åtminstone på samma ort.
Närservice innebär att dagligvaruaffärer ska finnas i varje bostadsområde redan när det är nybyggt. Samhället måste se till att det inte skall vara dyrare i närbutiker än i externa stormarknader. Läkarstationer, bibliotek, förskolor och skolor skall finnas i tillräcklig omfattning där folk bor. Om man inte väljer en speciell inriktning på barnomsorg, skall man få plats så nära där man bor att man inte ska behöva ta bil dit. Kollektiva datastugor gör att människor med olika arbetsgivare kan vara arbetskamrater i närheten av där man bor. Kollektiv hemkörning av varor men även små lånekärror gör att många klarar sig utan bil till affärer.
Kraftig övergång från bilism och flyg till miljövänlig trafik
Större delen av de transporter av gods och människor som ändå behövs måste ordnas så de sker med gång, cykel-, miljövänlig buss- och tågtrafik. För att klara det behövs en lämplig kombination både av åtgärder för att begränsa bilism och flyg, av åtgärder för att förbättra kollektivtrafiken och av informationsinsatser. Annars kan det gå som för många år sedan i Helsingborg. Politikerna experimenterade med om biltrafiken kunde minska genom att en gång förkorta gröntiderna vid trafikljuset vid en stor infartsväg och en annan gång genom gratis citybussar från en infartsparkering. Det var ungefär lika vansinnigt som att experimentera med brödbakning, en gång slänger man in mjöl i ugnen, en annan gång vatten och en tredje gång jäst. Ingredienserna behövs i väl avvägda proportioner.
genom begränsningar av bilism och flyg
Sluta subventionera flyget och ta ut höga skatter. Förbjud inrikesflyget utom de till norra Norrland. Höj skatt på bensin och diesel så priset ökar med 100-200%, men ge personliga rabattkort till alla som inte är mycket rika. Rabattens storlek beror på inkomsten. Man får rabatt på en mängd som beror på behov (bostad, arbete, dagisplats, fritid m.m.), som omvärderas efterhand kollektivtrafiken förbättras. Stopp för stora vägbyggen. Stopp för utbyggnad och nybyggnad av externa köpcentra och för stora parkeringshus och parkeringsgarage. I större städer (även t.ex. Helsingborg) införs trängselavgifter, som är beroende av bilägarens inkomst och bilens grad av miljöskadlighet. I dataålderns tidevarv blir det inga problem med ett datachips i bilen och räkningar kan betalas månadsvis. Man kan också införa begränsningar på vissa gator t.ex. farthinder.
genom förbättrad kollektivtrafik m.m.
Högre turtäthet, kortare bytestider, bättre möjlighet till säker cykelparkering och cykeluthyrning vid stationer och hållplatser. Betydligt lägre taxor och i lokaltrafik kan nolltaxa vara utmärkt för att på- och avstigning skall gå snabbare. Rabattkort för regionaltrafik måste kunna laddas med kontanter på alla stationer. Försäljning av tågbiljetter och upplysning över disk måste finnas i varje kommun och varje station, som inte är mycket liten. Biljettförsäljning måste samordnas, så man på ett ställe kan få biljett för hela resan. Återinför pollettering av cyklar och resgods. Vid tåg- och busstrafik med många resande är det lämpligt att i rusningstrafik ha en snabbförbindelse, som bara stannar på de största stationerna/hållplatserna, tätt följd av förbindelse som stannar på alla stationer/hållplatser. På fjärrtåg måste utrymmet för bagage förbättras. Stadsbussar och spårvagnar måste få kollektivtrafikfiler på tätt trafikerade gator, så de inte stoppas upp av bilar. Spårvagnar, trådbuss och snabbspårvagnar, som både kan gå på gator i stadens centrum och snabbt mellan orter, borde införas på fler ställen. Den godstrafik som behövs skall huvudsakligen ske med tåg och båt, kompletterad med enkel omlastning till lokala lastbilar. På varje ort skall man ha växlingslok och anställd personal, som kan se till att godsvagnar står på lämpligt stickspår och snabbt kan kopplas in på lämplig plats i godståget omgående precis när det kommer. Fler mötesspår vid stationer, nya spår bl.a. för lokal- och regionaltåg behövs.
genom Informationskampanj och bättre information
Informationskampanjen inför högertrafikomläggningen 1967 var den största i Sveriges historia, men så visste också alla hur man skulle bete sig i alla möjliga trafiksituationer. Det behövs en lika omfattande informationskampanj nu för att alla skall förstå nödvändigheten av trafikomläggningen för att klara klimathotet och hur man skall kunna klara alla möjliga transportbehov på ett miljövänligt sätt. Det behövs också bra information om kollektivtrafik (avgångstider, återresetider, hållplatslägen, bytesmöjligheter m.m.) på inte bara stationer och hållplatser utan också på bibliotek, i affärer, skolor m.fl. platser. På alla centralstationer skall det finnas en karta över staden så man lätt kan hitta olika gator, bussar m.m. På alla hållplatser behövs karta över närområdet.
Miljövänlig drift av kollektivtrafik och återstående bilism
Man kan inte ha kollektivtrafik till alla platser eller som passar alla behov. Bilen kan vara praktisk, om inte för många använder den samtidigt på samma ställe. Återstående biltrafik, liksom återstående lastbilar, fartyg och alla bussar måste snarast ordnas så de får miljövänlig drift, t.ex. biogas, men inte etanol. Biogas görs av sopor men räcker inte till så omfattande trafik som idag.
Elproduktion
Elförbrukning måste minska drastiskt genom energisnål teknik och energisnålt levnadssätt. Man kan tillverka spisar, kyl/frys tvättmaskiner och andra apparater, som drar betydligt mindre el ofta bara hälften av det som är vanligt idag. Varvtalsreglerade pumpar i industrin spar mycket el. Kärnkraften räddar inte klimatet (se sid. 3 i flygbladet) och är dessutom mycket farlig med radioaktivt avfall, olyckor och uranbrytningsutsläpp samt kopplingen till kärnvapen. Om vi kan spara hälften av elen räcker det med den redan utbyggda vattenkraften. Dessutom kan vi bygga ut vindkraft, solceller och vågenergi.
Husuppvärmning
Det finns bl.a. i Glumslöv s.k. passivhus, som är byggda så att de inte behöver annan uppvärmning än människorna och de elektriska apparater man ändå har. Man kan bygga solfångare på alla södertak. Man kan installera värmepump och utnyttja jordvärmen. Man kan isolera hus bättre, men på ett klokt sätt, så man inte åstadkommer mögelhus. Man kan ha duschmunstycken, som drar betydligt mindre vatten men med samma sköljeffekt. Den mängd solenergi, som träffar ett hus under ett år, är betydligt mer än den energi som går åt för uppvärmning av ett normalt hus. Det svåra är att spara energin från sommar till vinter, men med olika typer av smart teknik kan man ta tillvara på betydligt mer solenergi än idag. Det behövs nya bostäder för ungdomar. Bygg dessa miljövänligt och renovera gamla bostäder, så de blir energisnåla.
Jordbruk
Varje land måste ha matsuveränitet, rätt att bestämma över sin livsmedelsförsörjning och inte tvingas av multinationella företag eller internationella organisationer att exportera mer grödor än att den egna befolkningen får mat. Om vi hade politiker med civilkurage, skulle de besluta att hela jordbruket inom viss tidsperiod (t.ex. 10 år) läggs om till ekologiskt jordbruk och sedan skulle man ordna så det blev rimliga ekonomiska villkor både för jordbrukare och konsumenter.
Industri
Vid vanlig kemisk pappersmassa och papperstillverkning blir ungefär hälften av träråvaran avfall, som kan användas som energi. Moderna pappersmassefabriker behöver varken köpa el eller olja utifrån utan får energin från det egna avfallet. I många industribranscher är möjligheterna att tillvarata resurser stora. Det är därför beklämmande att se storföretag och fackledare i basindustrin kräva kärnkraftutbyggnad. Om det beror på okunnighet, prestige eller ekonomiska intressen i kärnkraftsbolag, vet vi inte.
Hur gör man med bilindustrin? Man diskuterar om staten skall stödja den. Vår lösning är: Staten skall ta över Volvo och Saab för en symbolisk summa, men inte för att massproducera bilar, utan tåg, spårvagnar, vindkraftverk e.dyl. Sådana förslag har framförts av bilarbetare, men tyvärr inte fått gehör av facket. En del tror att det behöver ta lång tid, men det är fel. Under andra världskriget tvingades bilindustrin i USA över en natt sluta tillverka privatbilar och i stället tillverka krigsmaterial. Nu är vi i ett mycket allvarligt läge och måste tillverka det som behövs för att rädda klimatet.
Löser samtidigt problem med sysselsättning och välfärd
Vilka konsekvenser skulle en sådan lösning, som vi föreslagit för att möta klimathotet, få för samhället i övrigt. En sådan omställning skulle kräva en väldig massa arbete, så arbetslösheten skulle kunna minska kraftigt. Vi måste naturligtvis se till att satsa på fler anställda inom skola, vård och omsorg, dels för att det behövs i sig och dels för att det är klimatsmarta, energisnåla jobb. Både svenska och invandrare får jobb, blir arbetskamrater så de motsättningar som ibland förekommer kan minska. Om vi dessutom delade på jobben och minskade arbetstiden, skulle alla få det bättre, få mer tid till kultur, till barnen och till att påverka samhället. Brottsligheten skulle också kunna minska.
Vad krävs för att detta åtgärdspaket skall kunna förverkligas?
Var skall vi ta pengar till denna enorma omställning? Från där de finns: mångmiljardvinster i storföretag, återinför den progressiva inkomstbeskattning vi hade i början på 80-talet, från vägbyggen, onödiga lyxbyggen, onödig byråkrati. Det kräver att vi kommer bort från det system där allt bestäms efter vinst och lönsamhet för vissa och i stället bestämmer produktionen efter människors behov och naturens begränsningar. Skall vi tillåta en liten minoritet stora kapitalägare att fortsätta låta penningintressen bestämma och driva mänskligheten i fördärvet? Nej, majoriteten av oss människor måste ändra på detta. Vi måste rösta bort de politiker som nu styr, om de inte ändrar sig i grunden. Folket måste välja representanter, som sätter människor och miljö före vinstintressen. Det hänger på dig och mig. Tillsammans kan vi kämpa för och ändra utvecklingen.
Miljöförbundet Jordens Vänner Helsingborg
Furutorpsgatan 71, 252 46 Helsingborg, 042-141657
Kontakt: Stig Broqvist, stig.broqvist@telia.com 042-282739
Sven Broqvist, sven.broqvist@mjv.se 042-138329
Blogg: http://mjvhbg.blogspot.com
"Vi tar
klimathotet
på allvar"
Nej, regeringen tar inte klimathotet på allvar!
Många miljövänner tycker att regeringen inte gör tillräckligt
Men vi säger:
Regeringen hycklar och förvärrar klimathotet!
Vilket hot innebär klimathotet?
Vi vet ju att de enorma utsläppen av koldioxid (från förbränning av fossila bränslen) och andra växthusgaser med mycket stor sannolikhet leder till en global uppvärmning. Det leder till höjning av havsnivån och översvämning av lågt liggande områden, oväder med skyfall på vissa håll och torka på andra håll. Därmed blir det skördekatastrof på stora delar av världens åkrar och enorm matbrist. Antalet klimatflyktingar kommer att bli så stort, att dagens flyktingströmmar kommer att framstå som en stilla rännil i jämförelse.
Vilka har drabbats och vilka kommer att drabbas, om växthuseffekten fortsätter?
Människor har drabbats på många håll i världen, men det är främst de fattiga i världen som drabbats. Det har drabbat och kommer att drabba rika länder, orkanerna Gudrun och Katrina, som främst drabbade de fattiga i New Orleans, men mest är det fattiga länder som drabbats och kommer att drabbas. I framtiden kommer de fattiga i världen att drabbas värst, dels genom oväder och dels genom att de inte har råd att köpa mat, när mattillgången krymper drastiskt, trots att de bidragit minst till växthuseffekten.
Vad är orsakerna? Vilka släpper ut mest växthusgaser? Poster som ofta inte räknas med.
Orsakerna till klimathotet är att det släpps ut för mycket växthusgaser, i första hand koldioxid men även t.ex. metan. Koldioxid kommer främst från förbränning av fossila bränslen. Från industri och bebyggelse har utsläppen minskat en del. Från transporterna ökar utsläppen kraftigt. En del inbillar sig att katalysatorn på bilen tar bort mycket av koldioxiden. Det är helt fel. Katalysatorn minskar en del andra utsläpp, men har inte någon som helst verkan mot växthuseffekten. Från förbränning av biobränslen släpps också ut koldioxid, men lika mycket som nya växter tar upp, om man ser till att växter växer i samma utsträckning. Om biobränslena beror på skövlad regnskog, bidrar de i hög grad till att förvärra klimathotet. Köttkonsumtionen har ökat enormt på några årtionden i Sverige och många andra länder och därmed ökar metanutsläppen och klimathotet kraftigt.
Ibland säger man att Kina har gått om USA som det land som släpper ut mest växthusgaser. Totalt sett ja, men per person släpper Kina ut avsevärt mindre än Sverige medan USA släpper ut avsevärt mer per person. Det vanliga sättet att räkna Sveriges utsläpp per person räknar inte med våra utrikes flyg- och båttransporter och inte heller vad som krävs för att producera de varor vi importerar.
Vad innebär ordentliga åtgärder mot klimathotet för oss? Går samhället under som klimatförnekare säger, eller kan vi själva rent av få en bättre miljö?
En del som förnekar, att människan påverkar klimatet, brukar säga, att om vi skulle minska våra utsläpp av koldioxid, så försämras vår levnadsstandard drastiskt, ja de menar t.o.m. att samhället kan gå under. Detta är dumheter. Människan mår bra av fysisk aktivitet. Att utnyttja det när man ska förflytta sig är dubbel vinst. De åtgärder som behövs för att hindra klimathotet, skulle rätt utformade leda till ett samhälle, som vore bättre även ur andra miljöaspekter, mindre gifter t.ex., och bli mer rättvist med arbete och välfärd för alla.
Regeringens och andra politikers åtgärder, teori och verklighet
Regeringen sätter upp lite siffermål för utsläppsminskning, som är helt otillräckliga. Åtgärderna förvärrar klimathotet. De satsar på kärnkraft, trots att det även värmer upp naturen, etanol för bilar, trots att det bl.a. tar maten från de fattiga, avreglering av kollektivtrafik, trots att det minskar kollektivresandet, många miljarder till stora vägbyggen, trots att det ökar bilismen. Oppositionen blir troligen nästan lika illa. Åtminstone kallar den EU miljövänlig, trots att EU tvingar fram många onödiga transporter.
Den enskildes ansvar och politikers, företags och massmedias ansvar
Politiker och andra makthavare brukar ofta säga, att det är upp till den enskilde att välja det som är klimatsmart. Det är klart det är bra om så många som möjligt väljer det som är bra ur klimat- och miljösynpunkt. Politikerna borde åtminstone genom skatter, bidrag e.dyl. se till att det miljövänliga, klimatsmarta är billigare, men icke. Tåg är ofta dyrare än både bil och flyg, trots att det är betydligt bättre för klimatet. De allra flesta företag (särskilt de stora) strävar i första hand efter största möjliga vinst och de bryr sig bara om miljön om det förbättrar deras vinst. Massmedia ger ett sken av att politikerna tar klimathotet på allvar, möjligen kan de komma med lite mild kritik för ”att de inte gör tillräckligt”.
Vi kan verkligen inte lita på att makthavarna gör vad de ska. Då kan man tycka att vi allmänheten i stället måste ta vårt ansvar. Om de allra flesta valde klimatsmarta varor, transporter m.m., så skulle de miljövidriga konkurreras ut, men det går inte för konsumenter att välja t.ex. tåg mellan Helsingborg och Höganäs, eftersom det inte finns. Det krävs också politiska beslut för att rädda klimatet. Det gäller för den enskilde att se till att tillsammans med andra pressa politiker att ändra politik eller byta ut politikerna. I stället för förhandlingssnack om uppoffringar, måste vi drastiskt ställa om till ett klimatsmart samhälle, som blir bättre för oss. Då kunde u-länder efterlikna detta i stället för att upprepa i-ländernas alla miljövidrigheter. Sverige är verkligen inget föredöme idag.
Vad den enskilde kan göra ensam och tillsammans.
Man kan gå, cykla, åka buss, tåg i stället för att ta bil eller flyg. Man kan köpa ekologisk och närproducerad mat och andra varor. Man kan minska köttkonsumtionen. Man kan undvika onödig konsumtion. Man kan skaffa energisnåla apparater eller förmå hyresvärden att skaffa energisnål spis, kyl/frys, tvättmaskin m.m. Man kan undvika standby och släcka belysning, när man inte vistas i rummet. Det finns många ytterligare sådana här tips om att leva mer klimatsmart och miljövänligt. Många kan göra en hel del för att minska klimatpåverkan, men vi är också medvetna om att andra har svårare för det antingen av ekonomiska skäl eller för att få pusslet med transporter från hem till förskola och arbetsplats att fungera. Därför är det viktigt att ställa krav på politiska åtgärder för mer ekonomisk jämlikhet, bättre kollektivtrafik och bättre närservice.
Förena radikala miljöåtgärder med radikal solidaritet både med fattiga länders folk och med folk här i vårt land.
Det får inte vara så att våra miljöåtgärder går ut över folk i fattiga länder eller drabbar lågavlönade i vårt eget land. Miljöförbundet Jordens Vänner har miljö och solidaritet som sin ledstjärna. Vi menar att det går att förena.
Vårt åtgärdspaket
För att klara både klimatet, miljön i övrigt och så förhållandena blir rimliga för utsatta människor både i vårt land och andra länder räcker det inte med enstaka åtgärder. Det krävs ett omfattande paket med massor av olika åtgärder. Miljöförbundet Jordens Vänners Helsingborg förslag till åtgärdspaket har växt fram under många års aktivt arbete för miljö och solidaritet. Vi skall beskriva huvuddragen i vårt förslag, som består av flera olika delar, trafik, energi, jordbruk:
Trafikpolitik
Minskat transportbehov
Transportbehovet måste minska kraftigt genom mer närproduktion och närservice. Att skicka varor kors och tvärt över världen bara för att en viss bearbetning är billigast på en plats och nästa bearbetning på en helt annan plats är naturligtvis helt oacceptabelt. Livsmedel och andra dagligvaror bör i möjligaste mån produceras någorlunda i närheten av där de konsumeras. Helt går det naturligtvis inte, eftersom naturresurser och möjlighet att odla är ojämnt fördelade. Att importera äpplen från andra sidan jordklotet samtidigt som många svenska äpplen inte används, är vansinne. Vi kan i större utsträckning äta närodlade livsmedel efter årstiden. Mat till skolor och äldreboenden bör lagas på plats eller åtminstone på samma ort.
Närservice innebär att dagligvaruaffärer ska finnas i varje bostadsområde redan när det är nybyggt. Samhället måste se till att det inte skall vara dyrare i närbutiker än i externa stormarknader. Läkarstationer, bibliotek, förskolor och skolor skall finnas i tillräcklig omfattning där folk bor. Om man inte väljer en speciell inriktning på barnomsorg, skall man få plats så nära där man bor att man inte ska behöva ta bil dit. Kollektiva datastugor gör att människor med olika arbetsgivare kan vara arbetskamrater i närheten av där man bor. Kollektiv hemkörning av varor men även små lånekärror gör att många klarar sig utan bil till affärer.
Kraftig övergång från bilism och flyg till miljövänlig trafik
Större delen av de transporter av gods och människor som ändå behövs måste ordnas så de sker med gång, cykel-, miljövänlig buss- och tågtrafik. För att klara det behövs en lämplig kombination både av åtgärder för att begränsa bilism och flyg, av åtgärder för att förbättra kollektivtrafiken och av informationsinsatser. Annars kan det gå som för många år sedan i Helsingborg. Politikerna experimenterade med om biltrafiken kunde minska genom att en gång förkorta gröntiderna vid trafikljuset vid en stor infartsväg och en annan gång genom gratis citybussar från en infartsparkering. Det var ungefär lika vansinnigt som att experimentera med brödbakning, en gång slänger man in mjöl i ugnen, en annan gång vatten och en tredje gång jäst. Ingredienserna behövs i väl avvägda proportioner.
genom begränsningar av bilism och flyg
Sluta subventionera flyget och ta ut höga skatter. Förbjud inrikesflyget utom de till norra Norrland. Höj skatt på bensin och diesel så priset ökar med 100-200%, men ge personliga rabattkort till alla som inte är mycket rika. Rabattens storlek beror på inkomsten. Man får rabatt på en mängd som beror på behov (bostad, arbete, dagisplats, fritid m.m.), som omvärderas efterhand kollektivtrafiken förbättras. Stopp för stora vägbyggen. Stopp för utbyggnad och nybyggnad av externa köpcentra och för stora parkeringshus och parkeringsgarage. I större städer (även t.ex. Helsingborg) införs trängselavgifter, som är beroende av bilägarens inkomst och bilens grad av miljöskadlighet. I dataålderns tidevarv blir det inga problem med ett datachips i bilen och räkningar kan betalas månadsvis. Man kan också införa begränsningar på vissa gator t.ex. farthinder.
genom förbättrad kollektivtrafik m.m.
Högre turtäthet, kortare bytestider, bättre möjlighet till säker cykelparkering och cykeluthyrning vid stationer och hållplatser. Betydligt lägre taxor och i lokaltrafik kan nolltaxa vara utmärkt för att på- och avstigning skall gå snabbare. Rabattkort för regionaltrafik måste kunna laddas med kontanter på alla stationer. Försäljning av tågbiljetter och upplysning över disk måste finnas i varje kommun och varje station, som inte är mycket liten. Biljettförsäljning måste samordnas, så man på ett ställe kan få biljett för hela resan. Återinför pollettering av cyklar och resgods. Vid tåg- och busstrafik med många resande är det lämpligt att i rusningstrafik ha en snabbförbindelse, som bara stannar på de största stationerna/hållplatserna, tätt följd av förbindelse som stannar på alla stationer/hållplatser. På fjärrtåg måste utrymmet för bagage förbättras. Stadsbussar och spårvagnar måste få kollektivtrafikfiler på tätt trafikerade gator, så de inte stoppas upp av bilar. Spårvagnar, trådbuss och snabbspårvagnar, som både kan gå på gator i stadens centrum och snabbt mellan orter, borde införas på fler ställen. Den godstrafik som behövs skall huvudsakligen ske med tåg och båt, kompletterad med enkel omlastning till lokala lastbilar. På varje ort skall man ha växlingslok och anställd personal, som kan se till att godsvagnar står på lämpligt stickspår och snabbt kan kopplas in på lämplig plats i godståget omgående precis när det kommer. Fler mötesspår vid stationer, nya spår bl.a. för lokal- och regionaltåg behövs.
genom Informationskampanj och bättre information
Informationskampanjen inför högertrafikomläggningen 1967 var den största i Sveriges historia, men så visste också alla hur man skulle bete sig i alla möjliga trafiksituationer. Det behövs en lika omfattande informationskampanj nu för att alla skall förstå nödvändigheten av trafikomläggningen för att klara klimathotet och hur man skall kunna klara alla möjliga transportbehov på ett miljövänligt sätt. Det behövs också bra information om kollektivtrafik (avgångstider, återresetider, hållplatslägen, bytesmöjligheter m.m.) på inte bara stationer och hållplatser utan också på bibliotek, i affärer, skolor m.fl. platser. På alla centralstationer skall det finnas en karta över staden så man lätt kan hitta olika gator, bussar m.m. På alla hållplatser behövs karta över närområdet.
Miljövänlig drift av kollektivtrafik och återstående bilism
Man kan inte ha kollektivtrafik till alla platser eller som passar alla behov. Bilen kan vara praktisk, om inte för många använder den samtidigt på samma ställe. Återstående biltrafik, liksom återstående lastbilar, fartyg och alla bussar måste snarast ordnas så de får miljövänlig drift, t.ex. biogas, men inte etanol. Biogas görs av sopor men räcker inte till så omfattande trafik som idag.
Elproduktion
Elförbrukning måste minska drastiskt genom energisnål teknik och energisnålt levnadssätt. Man kan tillverka spisar, kyl/frys tvättmaskiner och andra apparater, som drar betydligt mindre el ofta bara hälften av det som är vanligt idag. Varvtalsreglerade pumpar i industrin spar mycket el. Kärnkraften räddar inte klimatet (se sid. 3 i flygbladet) och är dessutom mycket farlig med radioaktivt avfall, olyckor och uranbrytningsutsläpp samt kopplingen till kärnvapen. Om vi kan spara hälften av elen räcker det med den redan utbyggda vattenkraften. Dessutom kan vi bygga ut vindkraft, solceller och vågenergi.
Husuppvärmning
Det finns bl.a. i Glumslöv s.k. passivhus, som är byggda så att de inte behöver annan uppvärmning än människorna och de elektriska apparater man ändå har. Man kan bygga solfångare på alla södertak. Man kan installera värmepump och utnyttja jordvärmen. Man kan isolera hus bättre, men på ett klokt sätt, så man inte åstadkommer mögelhus. Man kan ha duschmunstycken, som drar betydligt mindre vatten men med samma sköljeffekt. Den mängd solenergi, som träffar ett hus under ett år, är betydligt mer än den energi som går åt för uppvärmning av ett normalt hus. Det svåra är att spara energin från sommar till vinter, men med olika typer av smart teknik kan man ta tillvara på betydligt mer solenergi än idag. Det behövs nya bostäder för ungdomar. Bygg dessa miljövänligt och renovera gamla bostäder, så de blir energisnåla.
Jordbruk
Varje land måste ha matsuveränitet, rätt att bestämma över sin livsmedelsförsörjning och inte tvingas av multinationella företag eller internationella organisationer att exportera mer grödor än att den egna befolkningen får mat. Om vi hade politiker med civilkurage, skulle de besluta att hela jordbruket inom viss tidsperiod (t.ex. 10 år) läggs om till ekologiskt jordbruk och sedan skulle man ordna så det blev rimliga ekonomiska villkor både för jordbrukare och konsumenter.
Industri
Vid vanlig kemisk pappersmassa och papperstillverkning blir ungefär hälften av träråvaran avfall, som kan användas som energi. Moderna pappersmassefabriker behöver varken köpa el eller olja utifrån utan får energin från det egna avfallet. I många industribranscher är möjligheterna att tillvarata resurser stora. Det är därför beklämmande att se storföretag och fackledare i basindustrin kräva kärnkraftutbyggnad. Om det beror på okunnighet, prestige eller ekonomiska intressen i kärnkraftsbolag, vet vi inte.
Hur gör man med bilindustrin? Man diskuterar om staten skall stödja den. Vår lösning är: Staten skall ta över Volvo och Saab för en symbolisk summa, men inte för att massproducera bilar, utan tåg, spårvagnar, vindkraftverk e.dyl. Sådana förslag har framförts av bilarbetare, men tyvärr inte fått gehör av facket. En del tror att det behöver ta lång tid, men det är fel. Under andra världskriget tvingades bilindustrin i USA över en natt sluta tillverka privatbilar och i stället tillverka krigsmaterial. Nu är vi i ett mycket allvarligt läge och måste tillverka det som behövs för att rädda klimatet.
Löser samtidigt problem med sysselsättning och välfärd
Vilka konsekvenser skulle en sådan lösning, som vi föreslagit för att möta klimathotet, få för samhället i övrigt. En sådan omställning skulle kräva en väldig massa arbete, så arbetslösheten skulle kunna minska kraftigt. Vi måste naturligtvis se till att satsa på fler anställda inom skola, vård och omsorg, dels för att det behövs i sig och dels för att det är klimatsmarta, energisnåla jobb. Både svenska och invandrare får jobb, blir arbetskamrater så de motsättningar som ibland förekommer kan minska. Om vi dessutom delade på jobben och minskade arbetstiden, skulle alla få det bättre, få mer tid till kultur, till barnen och till att påverka samhället. Brottsligheten skulle också kunna minska.
Vad krävs för att detta åtgärdspaket skall kunna förverkligas?
Var skall vi ta pengar till denna enorma omställning? Från där de finns: mångmiljardvinster i storföretag, återinför den progressiva inkomstbeskattning vi hade i början på 80-talet, från vägbyggen, onödiga lyxbyggen, onödig byråkrati. Det kräver att vi kommer bort från det system där allt bestäms efter vinst och lönsamhet för vissa och i stället bestämmer produktionen efter människors behov och naturens begränsningar. Skall vi tillåta en liten minoritet stora kapitalägare att fortsätta låta penningintressen bestämma och driva mänskligheten i fördärvet? Nej, majoriteten av oss människor måste ändra på detta. Vi måste rösta bort de politiker som nu styr, om de inte ändrar sig i grunden. Folket måste välja representanter, som sätter människor och miljö före vinstintressen. Det hänger på dig och mig. Tillsammans kan vi kämpa för och ändra utvecklingen.
Miljöförbundet Jordens Vänner Helsingborg
Furutorpsgatan 71, 252 46 Helsingborg, 042-141657
Kontakt: Stig Broqvist, stig.broqvist@telia.com 042-282739
Sven Broqvist, sven.broqvist@mjv.se 042-138329
Blogg: http://mjvhbg.blogspot.com
söndag 6 december 2009
Nu startar vi en blogg för Miljöförbundet Jordens Vänner Helsingborg. Än så länge finns det väldigt lite på bloggen. Vi kommer efterhand att lägga in mer och mer av vad vi gör: olika flygblad, överklaganden och andra skrivelser, information om olika aktiviteter. Det första jag tänker lägga in efter denna inledning är det flygblad om klimat, som vi nu skall trycka och dela ut i olika sammanhang, till att börja vid en del aktiviteter i samband med klimatförhandlingarna i Köpenhamn.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)